elinrosen

Alla inlägg den 25 maj 2013

Av Elin Rosén - 25 maj 2013 20:41

I tisdags var jag då hos ortopedläkaren.. Jag var jättenervös och spänd inför vad han skulle säga.. Jag kom in väldigt fort, hade räknat med att jag skulle behöva sitta och vänta men som tur var så slapp jag det.


Läkaren påbörjade sin undersökning, ryckte och slet i knäet och tårarna forsade på mig så ont det gjorde. Fortfarande fanns det svullnad kvar. Med på undersökningen var också en sjukgymnast. Efter ett par olika tester i olika former och frågor om hur det kändes och vad som hade hänt så kom beskedet som jag inte ville höra. "Ditt främre korsband är

av." Även en lätt ledbandsskada på utsidan, vilket jag tycker är lite skumt eftersom jag inte haft ont där. Å andra sidan har jag ju haft väldigt ont inne i knäet så det kanske har gjort att jag inte känt av det på utsidan.


Här brast det för mig rejält, det var precis detta jag inte ville höra, det värsta beskedet jag kunde få, för jag vet vad en främre korsbandsskada innebär. Jag hade försökt gå och intala mig själv att det inte skulle bli någon mer fotboll detta året, att det var ett korsband som var av men ändå så bara sprutade tårarna på mig.


Läkaren förklarade att man opererar ungefär hälften av alla vars korsband är av. Är man en kontorsnisse och nöjer sig med att kanske jogga på fritiden och gå på lite friskis och svettis så kan man klara sig. Man kan även klara av att åka skidor utan en operation. Om man som jag då vill gå tillbaka till "knämisshandel" som läkaren uttryckte sig, dvs fotboll, handboll och basket så är det mycket vanligare med att det behövs en operation.


Jag var så fruktansvärt ledsen att jag inte riktigt hade sinnesnärvaro nog att ställa några frågor och jag fick med mig två tider till sjukgymnasten och två övningar jag skulle träna på.


Vad som händer nu är att jag ska på en magnetröntgen inom fyra veckor för att kontrollera så att det inte är några skador på menisken eller ledkapslar och liknande saker som finns i knäet. Jag kommer att behöva ha knäskyddet i ca 4 veckor till pga ledbandsskadan, och har jag inte knäskyddet på så måste jag ha båda kryckorna. Efter magnetröntgen kommer jag ha ett återbesök med läkaren för att få resultat och vidare information.


Jag kommer att gå till sjukgymnasten en gång i veckan fram till midsommar, och nu gör jag då rehab 3 gånger om dagen och jag kan nu gå i stort sett normalt! Rehabövningarna går ut på att hitta tillbaka till mina lårmuskler som har försvunnit en del under de tre veckor sedan det hände. Benet orkar inte riktigt bära upp hela min kroppsvikt och därför är det jätteviktigt att jag har antingen knäskydd eller kryckor för att knäet inte ska vika sig.


Hos sjukgymnasten hade jag huvudet med mig lite mer och kunde ställa en hel del frågor och även få exakt förklarat för mig vad det innebär att ett främre korsband är av och dess funktioner och vad rehaben går ut på. Har man tur så kan det främre korsbandet klistra ihop sig med det bakre, och då kan man som sagt få ett fullt fungerande knä, såvida man inte ska provocera det genom att spela fotboll till exempel. Jag ställde då frågan till sjukgymnasten : " Om jag vill komma tillbaka på den nivån jag spelar på nu, och kanske även högre, klarar jag mig med ett ihopklistrat korsband?" Det gör man inte i de flesta fallen. Jag frågade även hur lång tid det kan ta innan jag får en operation, handlar det om 7-8 månaders väntetid, eller det går fortare? Då trodde sjukgymnasten att det var rimligt att jag kunde opereras tidigt i höst. Efter en operation så går man direkt till en sjukgymnast 3-4 dagar senare och börjar köra igång. Sen handlar det om 9-12 månader rehabtid. Om vi skulle titta långt framåt, så är det realistiskt att jag spelar fotboll igen ordentligt nästa höst.


Det har varit en riktigt tuff vecka, med fruktansvärt mycket tårar och tankar. Det har väl hunnit sjunka in ordentligt nu. Det kunde ju varit mycket värre, jag sitter här och tycker att mitt liv går under för att jag har dragit av ett korsband medans det går in förbannat många fler till en läkare och får 1000 gånger värre besked än det jag fick.


Någonstans så är det väl så att inget ont som inte har något gott med sig. Nu kan jag kanske släppa pressen på fotbollen och istället fokusera helt och hållet på mig själv. Vad ska jag göra med mitt liv? Hur vill jag att mitt liv ser ut om 5 år? Jag kommer att komma tillbaka till planen, det finns inget snack om saken, men under tiden kan jag koncentrera mig på saker som kanske inte har haft någon plats i mitt liv på grund av all den tid jag har lagt på fotbollen.


Mitt i all denna skit så finns det en hel del personen som redan är och kommer att vara ett enormt stöd för mig. Min familj, med Andreas i spetsen, alla mina tjejer i Veberöds AIF och mina tränare, mina förstående kollegor på jobbet och min chef. En handfull vänner som hjälper mig att bena ut mina tankar och som tål att jag är grinig ibland och tycker situationen är kiss, kass, värdelös.


Jag kommer gå stark ur den här situationen, jag kommer att springa ut där på planen igen, jag kommer att göra det jag älskar igen. Det kommer att ta lite tid bara.


Jag kommer att fortsätta skriva i bloggen, kanske inte varje dag, men här kommer jag att vädra alla mina tankar och funderingar och framstegunder resans gång.


// Elin # 21

Presentation


23 år, fotbollstokig, galet kär i mannen i mitt liv, familjeberoende och allmänt hög på livet!

Fråga mig

1 besvarad fråga

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20 21
22
23
24
25 26
27
28
29
30
31
<<< Maj 2013 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards